Aprilnumret, 4
Att kunna värdera en bilhandelsrörelse rätt är väldigt viktigt för både en köpare och en säljare samt vid ett succession, generationsskifte. Men det är ingen lätt sak, speciellt inte i dagsläget med stor ekonomisk turbulens, strukturomvandling eller med tanke på det komplicerade förhållandet mellan åter­försäljare och generalagenter/tillverkare. En sak är substansvärdet på rörelsen, medan en annan är den eventuella goodwill (mervärdet) som ligger i lokalt varumärke, kunder, leasingstock och varulager samt nöjda, återkommande kunder som även framtiden kan tänka sig att både köpa bil och serva den hos företaget. Det är sådant som sätter prislappen eller är utgångsbudet vid affärsförhandlingen.För att underlätta för alla som går i
köp- och säljtankar el­ler har funderat på ett generationsskifte har Motorbranschen träffat tre aktörer i bil­branschen, som alla har stor erfarenhet av den komplicerade frågan att värdera ett bilhandelsföretag.

Juninumret, 6,7
Spot repair - fusk eller kvalitet? Den tillspetsade frågan ställde vi i juninumret som till en del handlade om lackbättring. Meningarna är delade, men MRF har tagit ställning och menar att metoden är mycket lämplig att använda  som ett ekonomiskt alternativ till traditionella reparationer av mindre skador. Då kan etablerade och professionella skadeverkstäder göra reparationer till lägre kostnad än självrisken. Spot repair är en marknad som vi ska tjäna pengar på, säger till exempel verkstadschefen på Bilia Skadecentrum i Malmö. I en separat artikel intervjuade vi fyra, stora lackleverantörer och ställde ett antal tekniska frågor om spot repair.
Försäkringsbolaget If menar att man med spot repair öppnar för ökad merförsäljning för lackföretagen. Målgrupp är de privatpersoner som kör runt med ett skrapmärke på stötfångaren. För tredje gången arrangerade MRF en Bilhandelsdag. Det späckade programmet fick högt betyg av deltagarna i en enkät som genomfördes efter dagen. Bilbranschen hade en tuff höst och en tuff vår när bilförsäljningen vek. Men servicemarknaden var stabil visade en rundringning Motorbranschen gjorde.

Oktobernumret, 10
Temat var skadereparationer. Ökade krav på skadereparationssidan leder till fler kombiverkstäder, det vill säga företag som har både plåt och lack i sin verksamhet. Minskat antal skador, vikande underlag, högre kompetenskrav och ökad mil­jöhänsyn är fyra goda skäl till fler kombiverkstäder. Samtidigt blir det allt tydligare att skadebranschen kommer att bestå av färre, men större aktörer i framtiden. Som exempel på utvecklingen mot kombiverkstäder gjorde vi ett reportage hos Skadepoolen i Örebro som är ett resultat av att ett plåt- och ett lackföretag gått samman.
Vi gjorde även nedslag hos två skadeverkstäder som invigt nya och mycket moderna anläggningar med det allra senaste inom teknik. Årets försäkringsbolagsenkät presenterades också i oktobernumret. Resultatet visade på höjda betyg för de flesta försäkringsbolag.

Decembernumret, 12
Mycket snack och mycket verkstad. Det var temat i decembernumret där tidningen tog ett totalgrepp om servicemarknaden. Under den tillspetsade rubriken "Behövs bilverkstäder i framtiden?" berättade vi om en servicemarknaden som är på glid. Ny teknik står för hörnet samtidigt som bättre kvalitet och förändrat tekniskt innehåll minskar antalet servicetimmar. Parallellt ökar konkurrensen. För bara ett år sedan gjorde vi en prognos för introduktionen av nya motortyper och drivsystem på marknaden och då underskattade vi takten. Framtidens bilar är här tidigare än någon trodde. I decembernumret arrangerade vi ett rundabordssamtal för att diskutera hur servicemarknaden kan komma att se ut om fem år. Sex män som representerade var sin del av mångmiljardmarknaden spånade fritt och det framkom många intressanta funderingar. I decembernumret tittade vi också närmare på Svenska Bils omfattande satsning på Mekonomenverkstäder.

Majnumret, 5
I maj ägnades stor del åt framtidsspaning. Framtidens bilhandel - hur kommer den att se ut? Vi lät fem branschrepresentanter samlas till ett fyra timmar långt rundabordssamtal. Här kom det fram många tankar och funderingar. Någon slog fast att det inte finns utrymme för tre marginaler - fabrikens, generalagentens och återförsäljarens. Kan bilgallerior vara något? undrade en annan. Nej, då försvinner DNA:t ur bilaffären som någon uttryckte det. man var rörande öeverns om att lönsamheten är katalysatorn i den strukturomvandling som pågår. Ska man vara liten eller stor??Vi studerade jätten Bilia som ser fördelar med stordrift. Men det gäller att vara snabbfotad. Vi besökte Autopunkten som tackade nej till en storskalig etablering och blev uppsagd som återförsäljare. Hellre lagom än stor, säger ägaren Björn Hortlund. I en intervju påpekade bilprofessorn Christer Karlsson att en sak är säker - marginalerna i branschen kommer att krympa.
Lean distribution blir ett måste för bilhandeln, hävdar han.I samma nummer påpekade nye chefen för VW?Group i Sverige, Claes Jerveland, att bilhandeln står infår en evolution.

Septembernumret, 8-9
Som traditionen bjuder var det i septembernumret dags för presentation av resultaten från årets generalagentenkät, den fjortonde i ordningen. Hyundai blev bästa generalagent för tredje året i rad. En liten och effektiv generalagenstorganisation under ett tydligt ledarskap, löd en av återförsäljarrösterna. På andra plats hamnade Subaru och på tredje BMW.
Mercedes ryckte upp sig från tionde till fjärde plats. Årets klättring svarade Seat för, medan Peugeot föll kraftigt. Både Volvo, som föll från en tredjeplats till 15:e, och Saab, som halkade ned från en sjätteplats till 17:e, fick hårda bedömningar av sina återförsäljare. Sammantaget visade VW-gruppen att man är en märkesgrupp i medvind. Tillsammans har gruppen gjort en imponerande uppryckning. I septembernumret i övrigt refererades MRF:s och BIL Swedens opinionsarbete under Almedalsveckan där alla samhällspolitiska frågor med anknytning till bilismen stod på dagordningen.

Novembernumret, 11
Då var det dags för den årliga lönsamhetsuppföljningen i branschen. Vinstmarginalen, det vill säga resultatet efter finansnetto, sjönk från1,6 procent till 0,4. Att lönsamheten skulle gå ner efter den mycket svaga hösten 1998 när bilförsäljningen rasade anade väl alla, men att den skulle gå ned så kraftigt var en överraskning för de flesta. År 2008 blev det sämsta året på 21 år när det gäller lönsamheten. I jämförelse med andra branscher halkade bilhandeln åter ner i lönsamhetens bottenliga och hamnade på 95:e plats. På samma rankinglista hamnade lastbilshandel på 59:e plats och skadeverkstäder på 39:e plats. Det finns många företag som jobbar aktivt för att hålla lönsamheten uppe. Vi intervjuade två sådana företag ­ BilByter AB och Bil-Månsson som båda delade med sig av sina framgångsrecept.
I oktobernumret hade vi dessutom en presentation av MRF:s alla distriktsordförande och distriktschefer.