Många slarvfel i skadereparationer
Det är tredje året som kvalitetskontrollerna genomförs och det totala antalet är nu uppe i 2100, det vill säga med godkänd statistisk validitet, giltighet. Nästan hälften av reparationerna fick anmärkningar som enligt TFF ofta handlar om rent slarv.
– Resultatet är så anmärkningsvärt att vi valt att inte avsluta efterkontrollerna nu efter tre år som planerat, utan tvärtom beslutat att fortsätta i ytterligare tre år. Dessutom utökar vi antalet kontroller kraftigt, säger TFFs Anders Edvardsson i ett pressmeddelande.
MRFs lack- och skadeansvarige, Jan Olvenmo, säger att det är beklagligt med kvalitetsbrister oavsett vad de består av.
– Det handlar om onödiga slarvfel, man synar inte av bilarna ordentligt, gör slutkontroll, av det utförda arbetet innan leverans till kund. Gjorde man det så hade man säkert upptäckt slarvfelen. Det är oacceptabelt, till exempel, med att maskeringstejp sitter kvar, säger Jan och hänvisar till en separat kommentar från MRF.
TFFs pressmeddelande är tyvärr vagt formulerat. I det talar man i huvudsak om bilreparationer och inte skadereparationer som kvalitetskontrollerna de facto avser.
Det har inneburit en felaktig nyhetsrapportering i bland annat SvTs Rapport, där man rapporterade om kvalitetsbrister på bilreparationer i allmänhet.
Det är inte första gången som denna felaktiga tolkning av TFFs pressmeddelanden sker från journalisters sida, utan första gången var när TV4:s Kalla fakta använde TFFs pressmeddelande som grund för granskning av bilverkstäder för 2,5 år sedan.
MRF kommenterar TFFs kvalitetsgranskning
Det är oacceptabelt med kvalitetsbrister, oavsett vad bristen avser. Ett arbete, i det här fallet en lack- eller skadereparation, ska vara fackmässigt utfört. Det är vad beställaren betalar för och förväntar sig vid beställningen.
– Att man arbetar fackmässigt innebär också att man genomför samtliga steg i skadeprocessen, inklusive en slutkontroll, på samtliga reparerade bilar, inleder Jan Olvenmo, MRFs kommentar till TFFs kvalitetsutspel.
– En av anledningarna till varför vi sa nej till den senaste tidsstudien på skadereparationer var att det ska finnas tid för kvalitetskontroller i det nya tidverket. Antingen läggs tiden för slutkontroll in i kalkylen som icke produktiv tid, eller så läggs en kostnad för att en administratör utför kontrollen beroende på vem som utför kontrollen, förklarar Jan.
Han hänvisar även till arbetet med Riktlinjer för skadeverkstäder där piloter genomförts och slutarbetet pågår.
– Kvalitetsbristerna visar hur viktiga riktlinjerna är och att branschföretagen följer dem i varje uppdrag, poängterar Jan Olvenmo.
Jan Olvenmo, ansvarig plast, lack och skade
Skicka ett mejl till Jan