Remisser och svar
MRF arbetar aktivt med att framföra åsikter kring ämnen som rör vår bransch. Därför finns vi med som frivilliga på regeringskansliets remisslista – alltså de utredningar som görs som man har möjlighet att argumentera för eller emot innan besluten fattas.

Det är ett stort arbete att välja ut vilka frågor vi vill lägga tid på. Ibland kan det även gå utanför branschfrågorna, som exempelvis drivmedelsskatter, körkortsbehörighet eller trafikfrågor. Men i slutänden påverkar det oss alla ändå. Och även om vi inte alltid har den tyngsta rösten i frågan så kan vi göra skillnad tillsammans med andra.

Här ser du några sammanfattningar på remissvar som vi lämnat.

Nya skatteregler för företagssektorn

(besvarad 2017-09-26)

Promemorians förslag skulle stöka till bland annat leasingaffären, därför har vi i vårt svar kommit med en hel del synpunkter, säger Charlie Magnusson på MRF. ”Vem som ska anses vara ägare av en tillgång som leasas under ett finansiellt leasingavtal bör inte regleras i skattelagstiftningen. Av förenklingsskäl bör fler företag ges möjlighet till undantag från det komplicerade regelverket genom att tröskelvärdet för vilka räntekostnader som ska omfattas sätts till ett väsentligt högre belopp än föreslagna 100 000 SEK. Sverige bör tillämpa det utrymme om 3 miljoner euro som EU-direktivet ger.”

Remiss promemorian Nya skatteregler för företagssektorn

Regeringens förslag till Bonus-Malus

(besvarad 2017-04-19)

Regeringen har nu lagt sitt förslag till bonus-malus-system avseende fordonsskatten. MRF har svarat på remissen och konstaterar att förslaget inte kommer att få någon större styrande effekt när det gäller utsläpp. Däremot kommer staten att dra in mycket mera pengar från bilisterna.

Remiss Bonus-Malus 

Ändrad förmånsbeskattning

(besvarad 2017-04-18)

I samband med att ett bonus-malus-system införs från och med 1 juli 2018, enligt regeringens förslag, så vill man även ändra i förmånsbeskattningen. Fordonsskatten, som i de flesta fall blir högre under bilens tre första år, ska inte längre ingå i schablonberäkningen, utan brytas ut och läggas på förmånsvärdet. MRF har svarat på remissen och konstaterar att det kan till och med bli så att det blir färre tjänstebilar i framtiden – det är varken bra för miljön eller trafiksäkerheten.

Remiss ändrad förmånsbeskattning

MRF säger nej till miljözoner för lätta fordon

(besvarad 2017-03-15)

– Vi är för att man ska få bättre luftkvalitet i våra städer, säger Charlie Magnusson på MRF, men att införa miljözoner för att lösa ett ”problem” som ändå kommer att lösa sig genom den tekniska utvecklingen – anser inte vi är så övertänkt.
Remiss Miljözoner

Skatt på finansiell verksamhet

(besvarad 2017-02-07)

MRF har svarat på remissen om Skatt på finansiell verksamhet. MRF anser inte att företag utanför den finansiella sektorn ska omfattas av skatten, ex bilhandelsföretag.
Remissvar Skatt på finansiell verksamhet

Ändring i fordonsförordningen

(besvarad 2016-12-06)

MRF har svarat på förslaget till ändring i fordonsförordningen (2009:211)

Remissvar ändring i Fordonsförordningenx

Generella styrmedel är bättre än detaljstyrning

(besvarad 2016-10-19)

MRF har svarat på miljömålsberedningens betänkande som varit ute på remiss. Sammanfattningsvis kan sägas att MRF avvisar i stort sett alla förslag som berör trafiken i utredningen. Det enda vi ställer oss bakom är målet om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045, säger Charlie Magnusson på MRF. Det är en skärpning av riksdagens tidigare mål 2050, men det förutsätter att andra länder också skärper sina mål.

I övrigt anser vi att utredningen går in på en massa detaljer som är omöjligt att överblicka vart det skulle leda. VI kan heller inte acceptera att transportsektorn skulle minska sin CO2-utsläpp med 70 % (jämfört med 2010) till  2030, särskilt inte som motsvarande mål inom EU är 20 %.

Sammanfattning av MRFs svar:

  • MRF ställer sig bakom utredningens mål om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045
  • MRF avisar det s k 2030-målet som innebär att transportsektorns utsläpp ska minska med 70 % jämfört med 2010 till år 2030
  • MRF förordar generella åtgärder i stället för detaljstyrning och anser att transporter bör ingå i utsläppshandelssystemet
  • MRF anser att vi kan uppnå en koldioxidneutral fordonsflotta genom teknikutveckling
  • MRF anser att vi måste få fram klimatneutrala bränslen i de volymer som vår efterfrågan på mobilitet kräver
  • MRF anser att vi inte ska ha nationella särlösningar utan våra åtgärder måste harmoniseras med i vart fall EU

Remissvar Miljömålsberedningen

För lite Bonus och för mycket malus

(besvarad 2016-08-10)

MRF har svarat på den s k Bonus-malus-utredningen, sammanfattningsvis kan man säga att vi anser att det föreslagna systemet är överfinansierat (ger mer till staten än vad som kommer att betalas ut) och att man inte lägger tillräcklig fokus på bilar som drivs med biobränslen.
Remissvar Bonus-malus-betänkande

Vägen till självkörande fordon

(besvarad 2016-07-01)

En särskild utredare har haft i uppdrag att lämna förslag på reglering av försök med självkörande fordon på väg. Försöksverksamheten föreslås regleras i särskild lag och att tillsyn ska utövas av Transportstyrelsen. MRF har svarat.
Remissvar Vägen till självkörande fordon

Penningtvätt

(besvarad 2016-04-19)

Motorbranschens Riksförbund har full förståelse för att det finns behov av att utvidga och skärpa lagstiftningen om penningtvätt. Som utredningen är inne på är penningtvätt ett komplicerat brott som i sig består av många led och transfereringar, där syftet i de flesta fall just är att använda sig av så många mellanhänder som möjligt.

Däremot konstaterar MRF att den skärpta lagstiftningen (gällande bland annat sänkning av beloppsgränser med ökade kundkännedoms- och granskningsåtgärder) kommer att innebära en betydande ökning av företagens regelbörda. Samtidigt konstaterar MRF att penningtvätt i dag blir allt mer sofistikerad med inslag av invecklade bolagsstrukturer och målvakter, varför möjligheterna för en enskild bilhandlare att upptäcka företeelsen blir allt mer begränsade.

MRF anser avslutningsvis att därför att en mer framgångsrik väg till bekämpning av penningtvätt istället ligger i ökade resurser till berörda myndigheter (Finanspolisen, Ekobrottsmyndigheten och Säkerhetspolisen) för bedrivande av ett aktivt underrättelsearbete och inte som idag, där modellen till synes vara att myndigheterna till största del är beroende av det ”underrättelsearbete” som näringslivet utför i enlighet med gällande lagstiftning.

Godkännande av marknadstillsyn över motorfordon m m

(besvarad 2016-04-15)

MRF ställer sig bakom remissvaret från Bil Sweden, som i egenskap av företrädare för biltillverkare och importörer i betydligt större grad berörs av de frågor som behandlas i remissen.

Nedsättning av förmånsvärdet

(besvarad 2016-04-11)

PM ang förlängning av den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar

Motorbranschens Riksförbund, MRF, har beretts tillfälle att yttra sig över ovanstående promemoria och vill framföra följande: Först och främst vill vi framhålla vikten av att spelreglerna är långsiktiga när det gäller allt som har med förmånsbilar att göra. Skälet till detta är att kontrakten är som regel 36 månader när det gäller sk förmånsbilar, och det är av yttersta vikt att såväl företag som förmånstagare vet vid starten vad som kommer att gälla under kontraktets löptid.

Förslaget
Vi är positiva till förslaget om att förlänga nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar till den 31 december 2019 och att den permanenta nedsättningen av förmånsvärdet till motsvarande bil med konventionell teknik bibehålls. Däremot anser vi inte att man ska sänka maxtaket från 16 000 kr till 10 000 kr.

Sverige har som mål att uppnå en fossilfri fordonsflotta till 2050, då är det viktigt att använda olika incitament att nå dit. Att försämra nedsättningen för miljöanpassade bilar med kortsiktiga lösningar, anser vi i nuläget ger fel signal till marknaden.

EU:s besiktningspaket

(besvarad 2016-02-11)

Transportstyrelsen har föreslagit glesare besiktningsintervall med anledning av ett EU-direktiv.

MRF motsätter sig förslaget om glesare besiktningsintervaller för personbilar och lätta lastbilar, motorredskap klass 1 samt EG-mobilkranar och förordar en besiktningskontroll med ett intervall om 3-2-1-1.
MRF delar däremot – med hänsyn till bestämmelserna i EU-direktiv 2014/45/EU – utredningens förslag om ett borttagande av besiktningsintervaller kopplade till registreringsnumrets slutsiffra.

MRF anser att huvudskälen till ett bibehållande av en årlig besiktningskontroll efter 5 år är nödvändigt för en fortsatt god trafiksäkerhet och trafikmiljö.

Som framgår av utredningen underkändes 2014, 28 % av alla personbilar med krav på efterkontroll. Vidare framgår att minskning av intervallerna uppskattningsvis skulle innebära att ca 400 fler personer skulle skadas i trafiken. Som ytterligare skäl till att det för svenskt vidkommande inte finns anledning till glesare intervaller, bör även framhållas att de s.k. flygande kontrollerna har minskat med närmare 80 % av de senaste 15 åren samtidigt som svenska fordon i större utsträckning, än i vissa andra delar av EU, utsätts för korrosion på grund av saltning.

Med tanke på Regeringens och Transportstyrelsens långsiktiga arbete kring Nollvisionen, ställer sig även MRF avslutningsvis frågande till en del mindre väl valda överväganden som görs i utredningen. På sid 149 kan man läsa följande: “Periodisk kontrollbesiktning har en positiv effekt på säkerheten och miljön. Men frågan är om dessa kontroller kostar mer än de genererar i eventuell vinst för trafiksäkerheten och miljön idag”.

MRF har i övrigt inget att erinra emot vad utredningen föreslår gällande införlivande av övriga EU-direktiv.

Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort?

(SOU 2015:27) (besvarad 2015-08-25)

MRF delar utredningens slutsats att det inte finns några sakliga skäl till att införa en skatt på användning av dubbdäck, men vill i sammanhanget lämna följande synpunkter.

MRF anser att utredningen inte entydigt visar att de positiva hälsoeffekterna av en dubbdäcksskatt kan försvaras av de negativa konsekvenser en sådan skatt kommer att innebära för trafiksäkerheten.

Med tanke på att värdena av skadliga partiklar på senare tid av olika orsaker sjunkit under gränsvärdena på många platser i Sverige, anser MRF att förbättrade åtgärder kring vägrengörning (även vintertid) och dammbindning är åtgärder som först bör införas. I takt med den minskade dubbdäcksanvändningen som ändå sker, anser MRF även att de administrativa kostnaderna för införandet av en skatt på dubbdäck starkt kan ifrågasättas.

Behovet av vinterdäckstyp varierar stort beroende på geografiskt läge och på vilket vägunderlag bilen används. Samtidigt blir både bilar och dubbfria vinterdäck allt mer trafiksäkra, vilket bidrar till att behovet av dubbdäck minskar. Avslutningsvis delar MRF därför utredningens tankar om att behovet av informationsinsatser kring val av vinterdäck är en viktig aspekt i sammanhanget.

Lösöreköp och registerpant

(SOU 2015:18) (besvarad 2015-06-23)

MRF har inget att erinra mot huvudförslaget vad avser en övergång från den s.k. traditionsprincipen till avtalsprincipen samt förslaget om införande av lag om panträtt i lösöre genom registrering.

MRF efterfrågar dock en mer utförligt utredning av säljarens sakrättsliga skydd i förhållande till köparens/kredittagarens borgenärer.
Vi noterar även att kommittén förordar en allmän översyn av förutsättningarna för ett giltigt återtagandeförbehåll.

MRF vill särskilt understryka att vi delar den uppfattning som Torgny Håstad ger uttryck för i sitt särskilda yttrande samt i rättsfallet NJA 2009 s. 79, d.v.s. att det i samband med kreditförsäljning vore önskvärt att få till en tydlig säkerhetsrätt i lösöret fram till att det vidareförsäljs. (Frågan har även uppmärksammats i doktrinen: Millqvist, sakrättens grunder 6 uppl. sid 103-104, Zetterström, Sakrättens fyra huvudfall, 3 uppl., sid 71-73 och Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s 189). MRF ställer sig mycket positiva till en sådan översyn och förespråkar att en sådan översyn sker så snart som möjligt.

Avslutningsvis delar vi Torgny Håstads förslag om en betydligt enklare, billigare samt snabbare registrering av panträtt som sker på panthavarens eget ansvar.

Remissvar angående ett reformerat bilstöd

(Ds 2015:9) (2015-05-26)
Motorbranschens Riksförbund (MRF) har inget att erinra emot föreslagna förändringar, som leder till en mer effektiv och ändamålsenlig användning av medlen för bilstöd.

Vad är en remiss?

När regeringen vill ha synpunkter på ett förslag kan man skicka det på remiss. Det går då till myndigheter och organisationer som berörs. Dessa kallas remissinstanser. Myndigheter är skyldiga att svara på remisser. Organisationer får en inbjudan att lämna synpunkter.

Om många remissinstanser är negativa kan regeringen välja att dra tillbaka förslaget.