Goda idéer

“90-dagarsbilarna ger upphov till många problem, här är några, skrev vår krönikör Anders Parment i början av året:

Fem problem med långliggare:
1 Mentalt. Säljare och kunder tröttnar på bilen, trots nya bilder och flytt till en annan filial. Säljarna får svårt att förklara varför den stått länge.
2 Tekniskt krångel. Batteriet måste laddas, kanske bytas. Bromsarna kärvar ihop. Sommardäck är på trots att det är vinter och vice versa. Turboras är inte ovanligt om en bil belastas hårt efter att ha stått.
3 Tidsstyrt underhåll. Komplexa serviceprogram är svårkontrollerade. Mercedes, VW och Audi m fl har tidsstyrda moment som byte av bromsvätska och kupéfilter, så servicebehov uppstår efter en tid. Bilar som har stått länge har fler fel även efter köpet.
4 Kalkylmässigt. En begagnad bil är ett kalkylobjekt och täckningsbidraget (TB) ligger ofta till grund för bonusar och resultatberäkningar. En bil som byts in för 150 000, kostas på 10 000, för att sedan säljas för 195 000, har 35 000 i potentiellt TB, men mer troligt 25 000 eftersom kunden prutar. TB minskar snabbt genom värdeminskning (särskilt i en låginflationsekonomi) samtidigt som kostnader för lageryta, reparationer och förräntning (som inte alltid kostnadsförs på kalkylobjektet) ökar. TB blir efter ett tag negativt. Incitamenten att sälja minskar när bonus baseras på TB.
5 Image och varumärke. Långliggare ger inget fräscht intryck. GA begär dessutom in allt mer info om begagnat – av image- och lönsamhetsskäl. Ett fräscht intryck är A och O när emotionella och svårövertygade kunder gör sina val.

Under sommaren kör bloggen korta repetitioner av bra vetande från artiklar senaste året.