Maskinskada inom 6 månader – Varför tar inte försäkringsbolaget sitt ansvar?

Ett medlemsföretag sålde en BMW 320 Touring 2009 i början av januari i år. Efter nästan fyra månader uppstod ett fel i form av att glasluckan i bilens tvådelade bagagelucka öppnar sig av sig självt. Eftersom MRF-garantin på 3 månader var utgången och felet varken visade sig vid inbytestest eller vid två verkstadsbesök, så avböjde företaget kundens reklamation med hänvisning till att felet inte funnits vid köpet. Kunden anmälde sedan felet till sitt försäkringsbolag som däremot avböjde att ta skadan på bilens maskinskadeförsäkringen. Försäkringsbolaget anser att felet inträffat inom 6 månader och att säljaren då ansvarar för alla fel såvida det inte ”beror på uppenbart slarv eller vårdslöshet från kundens sida.

Vem är det som egentligen är ansvarig för felet. Är det inte försäkringsbolaget? Kunden har ju betalat för en försäkring. Är det rimligt att en bilhandlare skall svara för ett fel som inträffat närmare 4 månader efter köpet när kunden har en gällande maskinskadeförsäkring?

Säljarens ansvar enligt garanti eller konsumentköplag (KKL) föreskrivs i försäkringsvillkoren vara primärt före försäkringen. Som bekant föreskriver § 20 a konsumenttjänstlagen att ”Ett fel som visar sig inom sex månader efter det att varan avlämnades skall anses ha funnits vid avlämnandet, om inte annat visas eller detta är oförenligt med varans eller felets art.” Detta innebär att säljaren om garanti saknas, måste kunna visa att man inte har något eller endast har ett begränsat ansvar för felet för att konsumenten ska kunna rikta anspråk på sitt försäkringsbolag.

I detta fall är försäkringsbolagets resonemang om att säljaren svarar för alla fel som inträffar inom 6 månader efter köpet om det inte beror på uppenbart slarv eller vårdslöshet direkt felaktigt. Enligt konsumentköplagen svarar säljaren enbart för ursprungliga fel och fel som visar sig inom sex månader om inte annat visas eller det är oförenligt med varans eller felets art. Här anser jag att handlaren första brutit den sk. presumtionen genom att felet med bakluckan varken reklamerades eller konstaterades vid de två föregående verkstadsbesöken. För det andra är felets art, dvs att bakluckan plötsligt öppnades, dessutom sådant att det är oförenligt med att det skulle ha funnits vid köpet. Ingenting tyder ju på att felet orsakats av korrosion eller ngt liknande som kunde ha funnit vid köpet. Med andra ord är min bedömning att försäkringsbolaget bör svara för skadan.

När en konsument reklamerar en maskinskada inom 6 månader från leverans ska säljaren alltid göra en bedömning av ansvarsfrågan. Tyvärr är det väldigt vanligt att försäkringsbolagen – om felet inträffat inom 6 månader – regelmässigt vägrar att ta felet på bilförsäkringen. Följande checklista kan användas när säljföretaget ska avgöra vilket ansvar man har i ett enskilt fall.

Garantifel

Om felet omfattas av en garanti och reklamation skett inom garantitiden så måste säljföretaget visa att konsumenten orsakat felet för att undgå garantiansvar.

Reklamation av fel enligt KKL

En sådan reklamation måste göras inom 2 månader från det konsumenten upptäckt felet. Om konsumenten ska ha rätt att åberopa KKLs s.k. 6-månadersregel (20a§) ska reklamationen dessutom i normalfallet göras inom 6 månader från köpet. Ibland händer det att konsumenter dröjer för länge att reklamera till säljföretaget t ex när konsumenten kört vidare ett tag med felet, först vänt sig till annan verkstad eller först vänt sig till sitt försäkringsbolag. En sen reklamation innebär nästan alltid att konsumenten förlorar sin rätt gentemot säljföretaget.

Köprättsligt fel

Med fel avses i KKL att bilen avviker från vad konsumenten haft fog att förvänta sig. Detta innebär att bilens ålder och körsträcka har stor betydelse för bedömningen av om ett fel i lagens mening ska anses föreligga. KKLs felbegrepp är alltså relativt. Enkelt uttryckt kan man säga att KKL-fel är fel som är onormala med hänsyn till bilens ålder och körsträcka. Typexempel på fel som ofta inte anses vara KKL-fel är fel på slitagekomponenter och småfel.

Ursprungligt fel

Om säljföretaget kan visa att felet inte kan ha funnits vid leveransen så är företaget fritt från ansvar.

När det gäller säljföretagets möjligheter att bevisa att ett fel inte förelåg vid leveransen så har varudeklaration och inbytestester betydelse. Om dessa upprättats av ett fristående kontrollorgan har de större bevisvärde än en varudeklaration upprättad av säljföretaget även om denna bygger på ett internt testprotokoll. Vid bevisvärderingen tas också hänsyn till andra omständigheter i det enskilda fallet. Om t ex konsumenten efter köpet fått ett annat fel åtgärdat och senare råkar ut för ett motorfel så kan det ha betydelse att han vid det första felet inte sagt något om problem med motorn. Självklart har det också stor betydelse vid bevisvärderingen hur många mil och hur lång tid som gått efter leveransen.

Felets art

Vidare får 6-månadersregelns presumtion för att ett fel är ursprungligt vika när det med hänsyn till felets art framstår som klart mest sannolikt att felet inte kan ha funnits vid leveransen. Det är t ex fallet om en startmotor eller fönsterhiss går sönder efter ett par hundra mil.

Handhavandefel

Om den absolut mest sannolika orsaken till ett fel är att konsumenten förorsakat felet så går säljföretaget fritt från ansvar. Typexempel när detta kan bli fallet är när man kan visa att kunden kört vidare trots en lysande varningslampa.

Värdehöjande reparation

Om det står klart att en reparation medför att bilens värde ökar eller en kostnadsbesparing för konsumenten så kan denne få stå för en del av reparationskostnaden. Typexempel är att den ”nya” motorn gått väsentligt kortare körsträcka än den utbytta eller att ett förestående kamremsbyte ingår i reparationen.

Om säljföretaget med hjälp av checklistan kommer fram till att man inte har något ansvar så ska man avslå konsumentens krav på kostnadsfri reparation. Om då konsumentens försäkringsbolag anser att maskinskadeförsäkringen inte får tas i anspråk uppkommer ett läge där säljföretaget är hänvisat till att kräva konsumenten på reparationskostnaden. Denne kan sedan vända sig till Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) för att få sin sak mot säljföretag/försäkringsbolag prövad.