28 oktober firas Bilens dag. Men hur ser bilismens framtid ut? Uppkopplat och autonomt, nya drivlinor samt delningstjänster. Och allt står runt hörnet, det är bara en tidsfråga!
– Men – ge dig tre minuter för att läsa detta. Vi är inte ensamma om att tro på bilen och den fria mobilitetens framtid, säger Charlie Magnusson, ansvarig för MRFs opinionsarbete.

Allt för optimistiska framtidsprognoser, som i regel är framtagna av andra än fordonsbranschens etablerade aktörer, fick nyligen Wes Lutz, ordförande för MRF:s nordamerikanska systerorganisation, NADA, att slå näven i bordet på en pressträff med Automotive Press Association i Detroit.

”Falsarier, absurditetens peak, glädjekalkyler och –prognoser”, Lutz skrädde inte orden i sitt tal, utan uppmanade till sans och balans samt ett realistiskt synsätt på teknikutvecklingen och dess framsteg, tillämpbarhet i större skala, inte minst i det som pressen skriver och vad som viktiga politiska beslutsfattare diskuterar.

Kort och gott kan man summera Wes Lutz tal, debattinlägg, med orden ”ryktet om privatbilismens snara död är betydligt överdrivet” enligt hans och NADA:s framtidsspaning.

Men hur ser framtiden ut för bilen och bilismen inför omtalade paradigmskiften? Vi ställde frågan till en ledande svensk forskare inom området.

Maria Börjesson är professor i nationalekonomi med inriktning på transporter och knuten till Statens väg- och transportforsknings institut, VTI och KTH. Hon konstaterar att inrikes transporter idag står för en dryg tredjedel av inrikes koldioxidutsläpp i Sverige, och knapp fjärdedel av utsläppen i EU. läger. Vägtransporterna står för mer än 90 procent av dessa utsläpp. Medan koldioxidutsläppen ligger still eller minskar i de flesta andra sektorer så ökar koldioxidutsläppen i transportsektorn, och bilresandet (fordonskilometer) per capita har varit så högt som nu: vi svenskar åker mer bil än någonsin för. Något som hon vill relaterad till arbetsmarknad, ökad välfärd och tillväxt.

Hon säger att många sätter sitt hopp till tekniken för självkörande och eldrivna fordon som utvecklas snabbt. Det finns förhoppningar om att självkörande fordon betyder slutet för bilägandet och trängsel. Det finns även en vanligt förekommande uppfattning bland både forskare och allmänhet att fördelarna av delningsekonomi ska göra det kommer att bli mer lönsamt att använda självkörande taxi än att äga sin egen bil. Detta skulle enligt samma uppfattning minska trängseln i städerna. Men det finns ingenting som tyder egentligen på detta, enligt Maria Börjesson och – precis som Wes Lutz – efterfrågar ett mer realistiskt synsätt.

– Forskningsstudier visar snarare att delningsekonomi kan driva på ökat bilresande och leda till kraftig ökad trängsel i städerna. Det beror dels på låga körkostnader som följer av eldrift och eventuellt bekvämare och mer produktiv restid när flottan blir autonom. Det beror också på att om fordonen delas mellan många resenärer uppstår tomkilometrar för att hämta upp nya resenärer. Om inte resenärerna accepterar långa väntetider kommer tomkilometrar bli många! Och det gamla vanliga problemet i städerna kommer att finnas kvar; de flesta vill åka in till stan på morgonen och ut på eftermiddagen, säger hon och konstaterar att på landsbygden kommer problemen med långa väntetider och många tomkilometrar bli än större om man delar fordon.

Vidare konstaterar hon att tron på att det privata bilägandet kommer att upphöra har vi hört länge – frågan om bilpooler har diskuterats många år.

– Men inte mycket händer, bilpolerna är små och få i Sverige. Det beror på att den minskade kapitalkostnaden av som uppstår av delade fordon äts upp av ökade kostnader för drift av systemet, städning/slitage, övervakningssystem och väntetider. Detsamma kommer att gälla självkörande fordon. Delade fordon kommer bara att få genomslag om det finns stor ekonomisk fördel av att dela på kapitalkostnaden, det vill säga om minskningen av kapitalkostnaden kan uppväga de ökande kostnaderna för drift av systemet, städning/slitage, övervakningssystem och väntetider som uppstår när bilar delas, säger Maria Börjesson.

Detta kommer sannolikt inte att hända utan mycket stark offentlig styrning och reglering eftersom det inte redan hänt, menar hon.
Mycket av diskussionen om bilpoler och delade självkörande fordon har fokuserat på pendlingstrafik i storstad. Dock är det bara cirka tre procent av bilresandet i Sverige som utgörs av pendlingstrafik i storstadskommunerna. Mycket tyder också på att de självkörande fordonens kommer att ha svårare att implementeras i stadstrafik. Interaktionen med gång- och cykeltrafik kommer att vara mycket svår att lösa under många år. Vi människor och de självkörande fordonen kommunicerar på helt olika sätt! Den stora potentialen för självkörande är utanför städerna, menar Maria Börjesson.

På större vägar mellan städerna har de självkörande fordonen stor potential att förbättra möjligheterna att resa, eftersom gång- och cykeltrafik inte behöver beaktas. Självkörande bilar kan därför leda till minskad efterfrågan på långväga tågresor. De självkörande fordonen har tågets alla fördelar (man kan göra annat när man reser) men inte dess nackdelar: man slipper ta sig till en station, boka biljett, vänta på tåget på plattformen.

– I ljuset av detta kan det tyckas märkligt att den stora infrastruktursatsningen som diskuteras i Sverige just höghastighetståg, avslutar Maria Börjesson professor med inriktning på transporter och knuten till VTI och KTH.

Opinion

Vinnaren av MRFs stora pris 2018

MRFs stora pris 2018 års tilldelas John-Erik Hellström, fordonslärare på Parkskolan i Örnsköldsvik. Priset på 30...

Läs mer

Hurra för Bilen!

Söndag 28 oktober, firas Bilens Dag – en dag för att uppmärksamma vad bilen betyder för...

Läs mer

Ryktet om privatbilismens snara död betydligt överdrivet

28 oktober firas Bilens dag. Men hur ser bilismens framtid ut? Uppkopplat och autonomt, nya drivlinor...

Läs mer
Visa alla