Slapp inställning till stöldligor
Försäkringsbolagens gemensamma utredningsverksamhet, Larmtjänst, är starkt kritiska till den slapphet som alltjämt råder både från lagstiftarnas och myndigheternas sida inför denna brottsbaserade och på sikt – kanske – systemhotande miljardindustri.
– Det är helt bisarrt, menar en frustrerad Mats Galvenius, vd för Larmtjänst, som tillsammans med bland annat MRF ingår i den stöld- och säkerhetsgrupp som finns inom bilbranschen.
I juni deltog de båda organisationerna i ett gemensamt debattupprop med krav på handling både från lagstiftares och myndigheters sida.
Mats Galvenius berättar att varje år förs stöldgods till ett försäkringsvärde på närmare två miljarder kronor ut ur landet. Förmodligen finns det ett stort mörkertal om man väver in stölder från företag som aldrig upptäcks, eller kallas för svinn, och av oförsäkrad egendom – kanske är stöldgodsets värde det dubbla, enligt ett antagande från Larmtjänst sida.
Efter ett så kallat tillkännagivande i riksdagen har regeringen gett Polisen, Tullen och Kustbevakningen i uppdrag att ta fram förslag till åtgärder för att motverka stöldligornas framfart. I utredningsuppdraget ingår att se över lagstiftningen samt tillämpningen av den inom nuvarande befogenheter.
I utredningen har endast polismyndigheten aktivt deltagit arbetet, medan de två andra deltagande uppdragsmyndigheterna, tullen och kustbevakningen, anser sig inte ha fått något uppdrag att utföra en regelöversyn.
Därför har Larmtjänst på uppdrag av Stöld- och säkerhetsgruppen haft kontakt med Andreas Carlson (KD), vice ordförande i riksdagens justitieutskott, och riksdagsledamoten Ingemar Kihlström (KD) samt politisk sakkunnig hos KD, närmare bestämt Henrik Hall.
I Sverige finns cirka 15 större utförselpunkter. Där vill man från Stöld- och säkerhetsgruppens sida ha en bättre kontroll av vad som förs ut ur landet. De menar också att det går inte att hänvisa till EUs fria rörlighet av varor och tjänster.
– Gränspolisen har andra prioriteringar, tullen utför nästan enbart kontroller av införsel medan kontroll av utförsel sker endast vid ett fåtal tillfällen. Därför ställer vi oss frågan om varför vi i Sverige inte anser att det är ett smuggelbrott föra ut stöldgods. Det gör man i alla andra EU-länder
– Hittills har det endast kommit tydliga signaler från polisen, medan tullen inte ens deltar i arbetet. Det är sorgligt att regeringen inte sätter sig in i problematiken, menar Mats Galvenius.
Nu befinner sig nätverken i ny fas, de håller på att rota sig i landet enligt underrättelser. Det bildas lokala nätverk som rekryterar nya tjuvar.
– Enligt vår mening måste regeringen agera kvickt, avslutar Mats Galvenius på Larmtjänst.
MRFs kommentar
– På ett specialseminarium i Almedalen 2018 lyfte MRF frågan om de internationella stöldligornas framfart över landet och myndigheternas oförmåga att bekämpa dem. De medverkande politikerna, Tomas Tobé (M) och Helene Petersson (S) med plats i det dåvarande justitieutskottet, var eniga om att något måste göras, att tull, polis och kustbevakning måste få utökade befogenheter, berättar David Norrbohm, jurist på MRF och konstaterar att frågan ”gått i stå” genom saktfärdigt agerande inte minst från regeringens sida.
– Det råder en bred politisk enighet om att något måste göras, men regeringens inställning är ”vänta och se”. Det är allvarligt, menar David Norrbohm.
MRF är en av flera organisationer som medverkar i ett branschöverskridande opinionsdrivande samarbete kring de internationella stöldligornas agerande i landet. En viktig del av detta arbete är att påverka lagstiftande politiker i syfte att skärpa lagar och att utöka myndigheternas befogenheter.
Avslutningsvis nämner, med beröm, David Norrbohm den myndighetssamverkan som numer finns kring svartarbete och osund konkurrens bland annat i motorbranschen.
– Det är en bra början även om insatserna är trubbiga, vilket kan förklaras med att lagstiftningen inte är ändamålsenlig för att kunna bedriva ett effektivt kontrollarbete, säger han.
Läs debattinlägget om stöldligornas framfart här