SKOP om tjänstebilar

Enligt en ny undersökning från MRF skulle 88 procent av de som har förmånsbeskattad tjänstebil inte klara av jobbet utan bilen. Regeringen avser nu att höja förmånsvärdet för alla nya tjänstebilar med i snitt 25 procent. Redan vid årsskiftet försvann också nedsättningen av förmånsvärdet på upp till 10 000 kronor om året för laddhybrider och elbilar.

Enligt en ny undersökning från MRF skulle 88 procent av de som har förmånsbeskattad tjänstebil inte klara av jobbet utan bilen. Tjänstebilar har en avgörande roll i många välfärdsverksamheter och bilen är helt nödvändig för många företag. Redan i dagsläget är dock reglerna för tjänstebilar så stelbenta att många riskerar att förmånsbeskattas, även för ytterst begränsad privat användning av tjänstebilarna.

Nu vill regeringen ytterligare försämra förutsättningarna. Avsikten är att höja förmånsvärdet för alla nya tjänstebilar med i snitt 25 procent. Redan vid årsskiftet försvann också nedsättningen av förmånsvärdet på upp till 10 000 kronor om året för laddhybrider och elbilar.

– Detta är hårda slag mot alla de som behöver bilen i jobbet. Tjänstebilar som körs mer än 100 mil per år eller mer än 10 gånger privat kallas förmånsbilar. Det finns ungefär 300 000 sådana fordon i Sverige och de nya reglerna innebär kraftiga försämringar för alla dessa, säger Charlie Magnusson, på MRF.

Mot bakgrund av detta har MRF låtit SKOP genomföra en undersökning som visar vilken viktig roll som tjänstebilarna spelar för många företag. Av de intervjuade företagen har en majoritet (67 procent) minst en tjänstebil. Ungefär vart tredje företag (30 procent) har minst två tjänstebilar.

Hos en majoritet av företagen med tjänstebilar (56 procent) finns det anställda som förmånsbeskattas helt eller delvis för bilen trots att den behövs i arbetet. Av dem som förmånsbeskattas för tjänstebil skulle de flesta (88 procent) inte klara sitt arbete om de inte hade tillgång till bil. Endast ett företag av sex (18 procent) erbjuder bil som löneförmån till medarbetare som inte behöver den för att klara arbetsuppgifterna.

– Detta visar att tjänstebilar först och främst är arbetsredskap. Företagen har ofta regler vad gäller hur bilen får användas även om den anställde förfogar över den privat. Inte sällan är tjänstebilar dessutom försedda med olika former av varumärken eller budskap. Detta gör att nyttjandet av tjänstebil inte kan jämföras med att ha en motsvarande privat bil, menar Charlie Magnusson.

Tjänstebilar är också viktiga för andrahandsmarknaden. Många företag ställer krav på val av bilmodell, val av utrustning och hårdare miljökrav. Försäljningen av nya bilar sker till två tredjedelar till juridiska personer. Den absolut största andelen av laddbara bilar köps idag av företag. Dessa säljs ofta vidare inom några år och kommer ut på andrahandsmarknaden.

– Företagens bilköp gör att fler har möjlighet att köpa en ny och miljöanpassad bil på andrahandsmarknaden. Det talas mycket om att stimulera delningsekonomi men sällan om de 300 000 svenskar som delar bil med sin arbetsgivare och därmed sannolikt utgör Sveriges i storlek och ekonomiskt största delningskollektiv. Det är oklokt att försämra förutsättningarna för dessa, avslutar Charlie Magnusson.

Läs undersökningen här


Charlie Magnusson, ansvarig press, opinion och samhälle
Skicka ett mejl till Charlie

Dela via mail

Opinion

Däckbranschen och MRF agerar om bytestid för dubbdäck

Enligt preliminärt besked från Transportstyrelsen så kommer det inte att bli förlängd bytestid i år vad...

Läs mer

Snabb utveckling mot hållbar mobilitet

Under 2020 sjönk koldioxidutsläppen från nya bilar mycket kraftigt. Från 120 g/km till 93 g/km, en...

Läs mer

Bilparken växer snabbare än befolkningen

2020 ökade antalet bilar i trafik med 56 000 bilar till totalt 4 944 067 st....

Läs mer
Visa alla