Infrastrukturpropositionen: fel prioriteringar och för lite resurser

Regeringen har nu lagt fram innehållet i infrastrukturpropositionen. Den presenterades som den största ekonomiska ramen någonsin för transportinfrastrukturåtgärder. Visst sker det också en ökning av ramarna under planperioden 2022 - 2033 i jämförelse med föregående period. Men fördelningen av resurser är skev och det finns en stor risk att de inte räcker, givet allt man säger sig vilja genomföra.

– Det är sedan länge känt att fördelningen av resurser för underhåll och investeringar är kraftigt snedfördelat mellan trafikslagen. Vägtrafiken dominerar i det svenska transportsystemet och åtta av tio resor går på väg. Enligt Trafikverket blir kvaliteten på de svenska vägarna samtidigt allt sämre. Ändå väljer regeringen att öka underhållet av järnväg mer än på vägnätet, vilket är mycket märkligt, säger Charlie Magnusson, ansvarig för opinion och samhälle på MRF (Motorbranschens Riksförbund).

Trots att infrastrukturpropositionen sägs vara den största satsningen på infrastruktur genom tiderna så är det den minsta ramen för väg- och järnvägssatsningar någonsin, om man drar bort 295 mdr på höghastighetståg.* Samtidigt sker en ökning av resurserna till drift- och järnvägsvägunderhåll med 40 miljarder, men endast 33 till vägunderhållet. Skevheterna i fördelningen förstärks på så sätt.

– Behovet av både underhåll och investeringar i den väginfrastruktur som redan finns är enormt. Kvaliteten på både riksvägar och övriga delar av vägnätet måste bli bättre om Sverige som exportberoende land ska klara konkurrenskraften. Det duger inte att bara sänka hastigheten, vägtrafiken måste få tillbaka av de resurser som man betalar i skatter och avgifter i form av investeringar och underhåll, fortsätter Charlie Magnusson.

Tidigare har det diskuterats om finansieringen av det planerade bygget av höghastighetjärnväg skulle kunna ske genom lånefinansiering. Nu lägger regeringen istället projektet inom den befintliga ramen och man hoppas även att EU ska kunna gå in och finansiera en del av det. Samtidigt ökar kostnaderna för vägunderhåll ju längre tid man väntar. Att i det läget satsa hundratals miljarder på helt ny höghastighetsjärnväg är ingen klok prioritering,

– Det finns en stor risk att pengarna totalt sett inte räcker till att fylla de behov som finns. Om man väljer att gå vidare med projektet kring höghastighetsjärnväg har Trafikverket rekommenderat att det borde finansieras separat. När regeringen både väljer att gå vidare och samtidigt finansiera projektet inom den befintliga ramen riskerar det nu att tränga undan mycket annat. Här borde man tänka om och prioritera utifrån hur människor och gods faktiskt transporteras och då är vägtrafiken dominerande, avslutar Charlie Magnusson.


Charlie Magnusson, ansvarig press, opinion och samhälle
Skicka ett mejl till Charlie

Dela via mail

Opinion

Infrastrukturpropositionen: fel prioriteringar och för lite resurser

Regeringen har nu lagt fram innehållet i infrastrukturpropositionen. Den presenterades som den största ekonomiska ramen någonsin...

Läs mer

P-debatt i DI

Det finns inga tecken på att behovet av mobilitet kommer att minska i framtiden och bilen...

Läs mer

Vägtrafiken dominerar i det svenska transportsystemet

Godstransportarbetet för kvartal 4 2020 har nu redovisats. Vägtrafiken stod för 11 180 miljoner tonkilometer, en...

Läs mer
Visa alla